Time flies

Nu har tiden gått sådär ovanligt fort igen. Från första till tredje advent i ett nafs.

Men jag har ändå hunnit en massa. Till exempel att fira min födelsedag i London.

Första advent

Första advent i morgon. Det kommer lika plötsligt varje år. Denna vackra varma höst är det extra svårt att ta till sig.

Huset är städat. Adventsljusstakar och stjärna på plats. Nu skall Lillasyster och jag strax ge oss i kast med vår förrätt.

Slurp! Som tur är har jag fått hjälp av en svensk mästare att öppna dem.

Grattis lillasyster

Lillasyster kommer Du alltid att vara. Men Du är inte så liten längre. Grattis i efterskott min älskade lilla stora flicka.

Det är inte varje år pelargonerna fortfarande blommar på Din födelsedag i slutet av november.

Söndag

Ena sekunden är det fredagkväll. Storasyster smsar att hon och pojkvännen kan handla och laga middag. Vilken lyx. Jag tar ett glas vin tillsammans med arbetskamraterna. Kommer hem till en färdig middag. En hel lång helg ligger framför oss.

Jag hinner bara gå på en gymnasiemässa, promenera i solskenet, tvätta fem omgångar, stryka, hämta storasyster i sta´n mitt i natten, baka, handla mat, shoppa födelsedagspresenter, laga middag, se "Så mycket bättre", förhöra geografiläxan och stryka lite till så är det plötsligt i nästa sekund söndagkväll. Hur gick det till?

Och alldeles, alldeles strax är det fredag kväll igen.

Reklam-reklam

Har ni sett den här reklamfilmen? Jag tycker den är såååååå bra!

Förvånad

Lillasyster går i nionde klass. En känslig ålder. Mycket händer. Ännu mer kan hända. Som förälder gäller det att ha kontroll. Utan att lägga sig i för mycket.

I vår ska eleverna ut och resa tillsammans. För att samla in pengar till resan föreslog några av eleverna att de skulle ordna en familjeträff på skolan. Eleverna skulle ordna mat och underhållning. Föräldrarna skulle betala inträde. Pengar till barnen respektive kontakter och erfarenhetsutbyte till föräldrarna. En bra idé tyckte jag. Och mailade till alla föräldrar och informerade dem om tanken. Och talade med rektor och fick låna nycklar till skolan. Ett gäng duktiga elever planerade och fixade. De bjöd in alla tjugotvå familjerna i klassen.

Av tjugotvå familjer var det sju som svarade. Sju. Av tjugotvå. Det var fem som kom. Eleverna fick ett tillskott till reskassan. Vi hade en jättetrevlig kväll. Pengar och kontakter.

Jag undrar bara.... Ni andra femton. Hur tänker ni? Vad var det som var så mycket viktigare än våra barn så ni inte kunde lägga tre minuter på att svara? Eller tre timmar på att komma?

 

Jag tycker om...

Jag har just förberett en presentation som jag ska göra om några dagar. Det här collaget symboliserar det jag tycker om i livet - att resa, läsa, laga och äta god mat, vara på landet, fotografera, fixa och dona. Storasyster och lillasyster finns med förstås. Själv hamnade jag i centrum. Hur gick det till?