... lavendel.
Roller
... lavendel.
Gröna sidan
Var det någon som t.o.m. sa vildvuxna sidan?
Midsommaraftons morgon. Solen skiner (nästan). Strax åker vi till goda vänner på en ö i Stockholms skärgård.... Kan livet vara bättre?
Jag önskar alla en underbar midsommar!
Stensidan
Hastighetsbegränsning
Visst ska vi värna om rävungarna och visst finns det fler barnungar än rävungar men är det inte en bra idé att vara rädd om båda sorterna?
Varje vår brukar jag noggrannt och omsorgsfullt klippa bort alla torra och risiga grenar på min Jackman-klematis. Jätteflitig är jag. Det enda som är trist är att den inte växer så mycket och inte blommar så mycket. Men himla omsorgsfull kan jag trösta mig med att jag varit. I år hann jag inte med klematisen. Eller så glömde jag.... I år är den jättestor och har massor av blommor.
Nu har jag planterat en flickklematis också; Miss Bateman. Tanken är att hon skall slingra sig upp i plommonträdet. Bara jag glömmer bort att klippa henne så ska det nog lyckas.
Loppis
Själv är jag ingen loppisälskare. Jag gillar nya, blanka och oskavda saker.
I helgen har jag ändå varit på loppis. Men inte för att köpa utan för att sälja saker. Lillasyster älskar att "stå i affär" och naturligtvis älskar hon att tjäna pengar. Så vi plockade med oss urvuxna böcker, leksaker och lite tingeltangel och åkte på loppis.
Och hur det nu hade gått till så hade jag några saker med mig hem. Den här lilla vasen från Upsala Ekeby till exempel.
Den kostade inget alls för den räddade jag från min mammas och pappas loppisbord. Inte kunde de få sälja bort den.
Återfunnen rymling
Vi hade gäster i fredags kväll. Det var en helt underbar försommarkväll. Vi grillade, satt ute och åt och pratade. Lille Cocos var med en stund vid bordet men sedan fick han leka i sin hage igen. Vi pratade vidare och så småningom gick vi in för att äta efterrätten.
Först lördag morgon insåg vi att vi aldrig lyfte in Cocos i buren igen. Och då fanns han inte i hagen.... Den sorg och oro som lillasyster kände kan inte beskrivas i ord.
För att göra en lång historia kort så är lille Cocos hemma igen.... Tack vare ett par rådiga små flickor i sexårsåldern som tog hand om den lille rymlingen, tack vare deras föräldrar som satte upp lappar, tack vare maken som rusade runt och letade och tack vare vår uppmärksamme granne som lämnade lappen till oss så har Cocos kommit hem igen. Mycket trött, ganska smutsig och helt underbar är han hemma igen.