"Jag ogillar dina åsikter, men jag är beredd att gå i döden för din rättighet att uttala dem."
Detta skrev Evelyn Beatrice Hall i sin biografi över Voltaire som en sammanfattning av Voltaires åsikter. Själv minns jag uttrycket från en av Jan Guillous böcker där det är Carl Hamilton som framför det.... Det låter fint i teorin, eller hur?
Jag har funderat mycket på de där orden de senaste dagarna.
Min uppfattning är att det är oerhört sorgligt att Sverige fått ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Det är oerhört sorgligt att så många av de människor som bor här valt att dela de värderingar som vårt nya riksdagsparti står för.
Men håller vi inte med Voltaire om att vi måste respektera andra människors åsikter? Eller gäller det bara till en viss gräns? Och har den gränsen i så fall nu överskridits?
Vi måste visa att vi är många som inte delar dessa främlingsfientliga åsikter. Vi måste visa att vi är många som uppskattar ett mångkulturellt samhälle. Men jag känner att vi måste kämpa emot med fredliga metoder, med enighet och solidaritet, med opinionsbildning, debatt och kunskap och kanske eventuellt med parlamentariska finter. Men inte genom att sjunka lägre än dem vi anser oss stå över. Inte genom personkränkningar eller dataintrång....
Jag gillar olika. Vad gillar du?
Vi gillar olika!