Jag inser att jag levat kvar i 1900-talet. Men nu, nu har jag inträtt i 2000-talet.
Jag har skaffat mig en bärbar dator och triggat maken att installera ett trådlöst nätverk här hemma.

Wow, en helt ny värld har öppnat sig. Jag kan sitta bekvämt tillbakalutad i soffan med datorn i knät och surfa runt. Jag kan även sitta där och arbeta genom att på ett mirakulöst sätt och med ett par klick och några lösenord plötsligt befinna mig inne i servern på kontoret. Jag måste säga det igen. Wow!
Allt det här visste ni förstås redan.... När jag ivrigt och med andan i halsen av glädje förklarade teknikens under för döttrarna suckade de bara och sa -Mamma, så har alla andra hemma hos sig. Alla andra.... Så ni visste förstås redan. Men för mig är det fantastiskt.
Nu gäller det bara att hålla hårt i datorn och tala snällt till den. Jag måste ha valt en knasig modell för den är utrustad med fötter och är så himla blyg att den vill springa och gömma sig på storasysters rum titt och tätt.
Och om ni undrar varför jag inte valde en mindre och nättare modell så beror det på att jag strök alla varianter som bara gick att få med Windows Vista. Någonstans går ju gränsen. Jag kan inte bli hur modern som helst.