Bilden är lånad av Apollo. Jag känner mig så nöjd över att vi äntligen bestämt oss. För mig är semester inte semester om man inte reser bort. Här hemma sitter alltid den stränge Luther på min axel och har full kontroll. Jag har oerhört svårt att sätta mig ner och göra ingenting. Och jag har dessutom väldigt svårt att acceptera att andra gör ingenting. Men till sådana här soliga, sandiga öar - dit följer aldrig Luther med. Han tål nog inte klimatet.
Det finns inget underbarare än svensk sommar när den är så där solig som vi minns att den alltid var när vi var små. Men nu när vi är vuxna så händer det att sommarsemestern regnar bort.... Vi har bestämt oss för en solförsäkring.
Äppelträdet har stora knoppar.
Maskrosorna - de tvekar inte.
Gullvivan blommar.
Och jag, jag blommar också. Jag har fått ett par nya solglasögon.
Visst är det vår. Vår på gränsen till försommar.
Det är svårt att motstå alla ljuvliga sommarblommor som ropar på en vid besöket på plantskolan. Även fast man vet att det slutar med att man varje kväll släpar in tunga krukor för att skydda de små sötnosarna mot nattfrosten så trillar man ju dit. I år igen.
Gräsmattan är vårstädad. Trädgårdsmöblerna är nyslipade.
Lilla planteringsbordet har kommit ut.... Det känns som om vi börjar bli redo för att ta våren ett steg längre. 
.jpg)
