Så var jag där igen

Den här bloggen började med funderingarna inför och igångsättandet av om- och tillbyggnaden av huset vi tidigare bodde i. Renoveringen. Innan allting blev som det blev. Innan jag, storasyster och lillasyster flyttade för att söka lugnet. Och när vi väl funnit den lugna platsen att flytta till. Ja, då ville vi inte stöka till den med en renovering. Det var ju faktiskt bra som det var. Men undan för undan har tanken växt. Att det kanske kan bli ännu bättre. Att jag är mogen nu. Att det faktiskt skulle vara roligt att renovera igen. Så nu är jag där igen.... Det är inte lugnt alls här just nu.

Spa-sportlov

Lillasyster och jag har varit på spa. På ett välkänt mycket japaninspirerat spa. Och eftersom jag inte är sponsrad kan jag säga att det kändes som en spafabrik när vi kom dit. Långa korridorer, upp och ner i trappor, många människor och en stor pool.

Men Yasuragi vann i längden. Snart hade vi lärt oss hitta och kände oss som vi alltid ville gå klädda i yukata och bara bada och andas lugnt, bli masserade och peelade, pröva lite meditation och yoga. Ja, och äta fantastisk japansk-svensk mat. Utvilade, nöjda, rena, lena och skrynkliga som russin åkte vi hem igen.

 

Reseskryt

Jag har varit på konferens med mina fina kompanjoner. Det är fantastiskt att vi är så olika men ändå så lika på något sätt. Och att vi kan ha så roligt tillsammans. Och kan vara så kloka tillsammans. Och så produktiva. Och så galna. Ja, definitivt så galna.

Ett nytt försök...

Jag gör ett nytt försök. Ja, det gör jag bestämt. Alldeles strax gör jag det.

Året som kom

Det nya året började med stormfart.

Tänk vilken tur vi hade! Precis när vintern kom valde vi att åka till Vemdalen. Skidor horisontellt och vertikalt, ett mysigt hotell, ett fint spa, en fantastisk vinterträdgård, sällskap som får dig att le, en begåvad kock och en charmig bartender. Vad behöver man mer i livet?

Det var dock inte lika lätt att ta sig hem genom snöyra och halka. Vem körde, frågade storasyster när jag kom hem. Jag körde dit, svarade jag. Men hem körde vi halva vägen var. Så snällt, sa storasyster. Ja, visst var det. Snällt av mig att låta honom köra. 

Året som gick

Mitt största intryck av år 2013 är att det gick så vansinnigt fort. Fortast av alla år hittills.

Första resan för året gick till Åre. Konferens, skidåkning och festligheter tillsammans med kollegorna. Andra resan var betydligt lugnare men lika bra. Sportlov i Vemdalen tillsammans med storasyster och lillasyster.

Därefter blev nästa tripp några dagar i London med de bästa av vänner. Teater, restauranger, afternoon tea, museum och lite shopping. Vårterminen avslutades med en arbetsresa till Riga som också erbjöd tillfälle att se en hel del av Lettland.

Storasyster pluggade vidare vid universitetet. Under våren mötte hon kärleken. Även lillasyster och jag fick så småningom träffa honom och hans familj. Lillasyster kämpade på med gymnasiestudierna och spenderade mycket tid med alla sina fina vänner.

Det blev en fantastisk sommar på alla sätt. Flickorna hann med varsin resa på egen hand och tillsammans spenderade vi två perfekta veckor i Turkiet.

Storasyster kunde lämna studentrummet och installera sig i en egen liten lägenhet. Härligt! Sommaren avslutades med lata dagar på landet och traditionell kräftskiva.

Jag sprang Tjejmilen och gick raka vägen hem och anmälde mig till Göteborgsvarvet. Friskt vågat eller bara galet återstår att se.

Storasyster fyllde 20 år och jag tvingades inse att hon inte är någon liten flicka längre även om hon alltid är min lilla flicka.

I september gick jag helt utan förväntningar på ett lunchmöte och träffade någon som kom att innebära en stor förändring i mitt liv. Fast det visste jag inte då.

Ytterligare en arbetsresa; denna gång till Paris. Spännande möten, massor av god mat, fantastiska viner, kultur och exklusiva butiker.

Under hösten spenderade jag en del tid i skärgården. Vi firade lillasysters födelsedag. Allihopa kämpade vi för att hinna med arbete, studier, vänner, familj och nöjen i lagom blandning.

Året avslutades traditionsenligt. Julafton tillsammans med storasyster, lillasyster och mina föräldrar. Mycket mat, mycket paket och gemenskap. Annandagen med föräldrar och lillebrors fina familj. Och till sist. Nyårsfirande med underbara vänner och fantastisk middag.

Och så vips, var 2013 slut. Jag ser fram emot 2014. 

Gott Nytt År

Tiden går. Det är mindre än tio timmar kvar av år 2013. För mig och mina närmaste tycker jag att det varit ett riktigt bra år. Och det finns all anledning att tro att nästa år blir ännu bättre. Så! År 2014, snart kommer vi. Men först har vi en nyårsafton att fira tillsammans med de bästa.

Gott Nytt År!