Personlig men inte privat

Det har varit min målsättning att hålla mig till att vara personlig men inte privat. För en gångs skull kände jag dock ett behov av att gå över den gränsen. Jag ville förklara min osynlighet. Jag ville framföra min känsla i svart på vitt. Och inte minst - jag ville få lite sympati.

I en månads tid har jag funderat över hur jag ska göra med bloggen. Ska jag bara försvinna i en tunn blå rök? Ska jag säga tack och adjö och stänga? Ska jag fortsätta som om ingenting hänt? Eller ska jag låta bloggen förändras i takt med att livet förändras?

Jag startade bloggen för att jag tycker att det är roligt att skriva och fotografera och för att det för mig ger en extra dimension att se mina texter och bilder "publicerade". Det är underbart att få feed-back på det jag skriver. Och - det var inte något jag räknade med men - genom bloggen har jag fått vänner som verkligen är och agerar som vänner fastän jag inte träffat dem. Det är fantastiskt.

Jag har bestämt mig för att jag inte vill avstå från något som jag tycker om. Därför väljer jag det sista av alternativen ovan.


Tack storasyster och lillasyster för att ni finns! Ni är världens bästa!... Pärlplatta av storasyster. Mer av hennes konstverk hittar ni här.

5 kommentarer:

Dubbelörn sa...

Vi är med dig, för vi gillar dig o ditt sätt att skriva :)

Ibland räcker det att bara få sätta saker o ting på pränt för att det värsta trycket ska lätta...

Vill ha dig kvar oavsett livets förändringar *basattduvet*.

Kikade in hos storasyster igår o blev mäkta imponerad över hennes alster! Hon är helt fantastisk, vilken talang o vilken förmåga att kunna greja sådana konstverk, som det faktiskt är!

Stor varm kram till er alla

Poppins sa...

Jag förstår vad du menar, linjen mellan personlig och privat är hårfin men viktig i alla sammanhang. Jag tror att vi delar uppfattning om hur vi vill blogga och varför vi gör det.
Jag är glad över att du bestämt dig för att fortsätta blogga för jag vill gärna fortsätta följa dig och ditt liv "på avstånd". Och om du vill vara lite mer privat än vad du tycker du vill vara på bloggen får du gärna skriva ett mail i stället.
Kramar från din vän
Poppins

Jess sa...

Tycker du gör rätt i att förändra bloggen, i takt med dig själv.
Vilken underbar pärlplatta!

Lycka är ~ Onnea on sa...

Håll bloggen som du själv vill!
Tack för titten och rar kommentar i bloggen min.
~Marita~

Lily sa...

Kul att du hittade till mig!
Jag hade lite svårt att komma in på din sida från min men jag lyckades via Poppins trädgård.
Det är svårt ibland hur man ska göra..som sagt gränsen är hårfin!
Att sluta helt är nog svårt eftersom man träffat så många goa människor och får sån feedback.
+ Att det är kul att skriva och fota.
Ha de´gott
Kram Lily