Mina föräldrar har en korg på sitt sommarställe. Den har funnits där sedan jag var liten. Vi brukar ha den till att samla upp de kottar som faller ner på gräsmattan..... Jag tänkte att jag på ett subtilt sätt skulle uttrycka min affektion för korgen. - När ni dör, sa jag till till mamma och pappa, kan jag få ärva korgen då?
Snälla pappa åkte till landet och hämtade korgen. Jag älskar den. Tusen, tusen tack!
- Jag har inte tänkt på det tidigare, sa maken, men sådana där lövkorgar är ju mycket bättre än de i plast. Lö-lö-löv, stammade jag, du tänker väl inte lägga smutsiga löv i min fina korg?
.jpg)
6 kommentarer:
Vilken tur att du är så subtil! :)
Och vilken tur att du har så snälla föräldrar som inte lät dig vänta på ditt arv. Slutligen vilken tur att du har pli på mannen så att han inte använder den som lövkorg!
Vågar jag berätta att jag kom över en hög smal korg på utförsäljning av en inredningsaffär? Jag tror inte hon i kassan visste vad hon sålde för jag gav inte mer än 175 kronor för den!
kramar från Poppins
Du kan se den på bild här:
http://poppinstradgard.blogspot.com/2008/09/last-summer-flowers.html
Den får mitt hjärta att banka lite fortare.
Otroligt vacker korg, tänk dig den med massor av tjocka ljus en vacker höstkväll. Eller bara som prydnad där på din fina bänk. Ha det bra.
Kram Kristina.
Åh, vad fin, den förstår jag att du blev glad för! (håll maken borta med löven ;))
En sådan korg borde delas ut gratis till alla med trädgård!
åh men vilken fin!
Skicka en kommentar