Sand, sand, sand.... Platsen med all varm, mjuk sand är förstås Saharaöknen. Vi gav oss ut på en tur på ryggen av dromedarer.
Trots solskyddsfaktor 50 hade jag dagen före ökenturen lyckats bränna baksidan av mina ben rejält. Och jag kan ge ett riktigt gott råd till den som tänker ge sig ut att rida på en sträv och ullig dromedar under Saharas brännande sol - gör det inte med solsvedda bakben.
Det gläder mig att du tittar in på min blogg och jag hoppas du finner något som är läsvärt, tänkvärt, vackert eller kanske roligt. Skriv gärna en kommentar innan du går.
Den här bloggen har ingen reklam och inga sponsorer. Alla åsikter och tankar är mina egna och jag är inte påverkad av något annat än livet.
4 kommentarer:
Kors, vilket äventyr! Jag tror jag hade svimmat i den värmen.
Det var så kul! Längtar tillbaka!
Åh vilket äventyr säger jag också!:)
KRam
Lider med dig angående solsvedan! Men en dromedartur i öknen lät onekligen spännande!
Skicka en kommentar